Att ta dricksvatten från Vänersborgsviken och Göta älv nu och i framtiden kräver ett ständigt pågående arbete. I vattenskyddsområdet behöver vi alla hjälpas åt för att skydda vattnet från föroreningar. Ett starkt vattenskydd bygger på ett samarbete mellan kommuner, myndigheter och de som bor och arbetar i området.

En del händelser är omöjliga att förutse och hantera med hjälp av vattenskyddsföreskrifter. Eller så hanteras de redan genom annan lagstiftning. Information och tillsyn är kanske den enskilt viktigaste för att skydda vattnet.

Förutom att införa vattenskyddsföreskrifter är dessa de viktigaste åtgärderna:

  • Göra en riskanalys för att förstå hur en verksamhet kan skada vattentäkten och vad man kan göra för att öka säkerheten
  • Beredskap att agera vid en olycka eller nödsituation
  • Hänsyn redan vid den fysiska planeringen så att nya riskkällor hanteras i tidigt skede
  • Tillsyn och prövning av andra bestämmelser än vattenskyddsföreskrifterna
  • Fysiska åtgärder för att styra undan föroreningar eller stoppa dem från att nå omgivningen

Några av de områden där det krävs andra åtgärder än vattenskyddsföreskrifter för att uppnå ett starkt skydd av Vänersborgsviken och Göta älv som vattentäkter nämns här.

— Vid olycka ring 112 —

Skred

I ett samhällsbyggnadsperspektiv, men också för att skydda vattentäkterna, behöver risken för skred i Göta älvs dalgång hanteras. Det behövs ytterligare kartläggning av skredkänsliga områden i vattentäkternas tillrinningsområde.  Dessutom behöver risken rent fysiskt åtgärdas genom att stabilisera och därmed ”skredsäkra” skredkänslig mark. Särskilt viktigt är detta i områden där marken är eller kan vara förorenad till följd av markanvändningen. Dessutom behöver rutiner tas fram kring hur kommunerna och övriga berörda ska agera i händelse av skred för att säkerställa fortsatt funktion i dricksvattenförsörjningen. I detta arbete bör de statliga myndigheterna Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) och Sveriges Geotekniska Institut (SGI) vara engagerade.

Bräddning av spillvatten

Kommunernas VA-huvudmän behöver hantera risken för att orenat spillvatten når vattentäkterna. Förbyggande fysiska åtgärder behöver utföras för att minimera de tillfällen då bräddning sker, till exempel genom att välja plats för bräddpunkter med hänsyn till vattentäkternas skyddsbehov samt utforma bräddpunkterna med bästa möjliga teknik så att en bräddning får så liten negativ påverkan på vattentäkterna som möjligt.

Sjöfart

Sjöfartsverket är tillsynsmyndighet för sjöfarten på Göta älv och Vänersborgsviken. Risken för att sjöfarten orsakar akut förorening av vattentäkterna behöver hanteras. Detta görs lämpligen genom att kommunernas VA-huvudmän för en dialog med Sjöfartsverket. Syftet är att ta reda på vilka åtgärder som kan behövas för att sjöfarten inte ska riskera att störa eller i värsta fall omöjliggöra vattenverkens produktion av ett hälsosamt dricksvatten.

Transport av farligt gods

Ansvaret för regelverk och tillsyn av farligt gods på väg och järnväg delas mellan Transportstyrelsen, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB), Polisen och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). Risken för att transport av farligt gods på väg och järnväg orsakar akut förorening av vattentäkterna behöver hanteras. Detta görs lämpligen genom att kommunernas VA-huvudmän för en dialog med berörda myndigheter. Syftet är att ta reda på vilka åtgärder som kan behövas för att transportsektorn inte ska riskera att påverka vattentäkterna negativt.

Det kan också finnas anledning att arbeta förebyggande, bland annat genom information, tillsyn och fysisk utformning av anläggningar för att minska risk för påverkan på vattentäkterna från fler riskkällor som inte heller de regleras i skyddsföreskrifterna. Det förebyggande arbetet innebär samverkan mellan VA-huvudmännen i de berörda kommunerna, berörda tillsynsmyndigheter och berörda verksamhetsutövare.

Spillning från boskap

Förebyggande arbete för att minska risken för att spillning från boskap ska störa eller i värsta fall omöjliggöra vattenverkens produktion av ett hälsosamt dricksvatten och därigenom göra människor sjuka kan ske inom ramen för tillsyn av gödselhantering och vid djurskyddstillsyn. Berörda tillsynsmyndigheter är den kommunala miljönämnden och länsstyrelsen.

Privatpersoners hantering av bekämpningsmedel

Förebyggande arbete för att minska risken för att privatpersoners hantering av växtskyddsmedel och andra bekämpningsmedel ska störa eller i värsta fall omöjliggöra vattenverkens produktion av ett hälsosamt dricksvatten kan ske genom informationsinsatser.

Dagvatten och släckvatten

Risken för att vatten som rinner av från hårdgjorda ytor såsom byggnader, vägar och parkeringar vid regn och snösmältning, eller vid släckning av brand, störa eller i värsta fall omöjliggöra vattenverkens produktion av ett hälsosamt dricksvatten kan minskas genom att skapa fysiska hinder för vattnet. En sådan åtgärd är dammar eller andra anläggningar som fördröjer och/eller renar vattnet innan det når vattentäkterna. Anläggningar där det går att strypa utflödet helt utgör en effektiv barriär som stoppar föroreningar från att nå vattentäkten, t.ex. vid bränder eller utsläpp vid en olycka.

Krav på befintliga anläggningar för hantering av dagvatten och hantering av släckvatten kan ställas i samband med ombyggnation och vid arbete med nya detaljplaner, vid bygglov eller som föreläggande med stöd av Miljöbalken. Nya anläggningar som bidrar till ett ökat vattenskydd kan också komma tillstånd som en frivillig åtgärd. Kommunernas enheter för planfrågor, bygglov och miljötillsyn är närmast berörda, tillsammans med de verksamhetsutövare som avleder dagvatten, t.ex. fastighetsägare, exploatörer, Trafikverket och kommunernas gatuenheter.

Läkemedelsrester och mikroplaster

Kommunernas VA‑huvudmän behöver ha kunskap om den påverkan på vattenförsörjningen som kan komma från läkemedelsrester och mikroplaster. Göta älvs vattenvårdsförbund har startat projekt tillsammans med länsstyrelsen respektive Vänerns vattenvårdsförbund i syfte att undersöka förekomsten av läkemedelsrester och mikroplaster i Göta älv. Resultatet från dessa projekt kan användas för VA-huvudmännens fortsatta arbete med åtgärder i syfte att minska eventuell risk för vattenförsörjningen. Riskreduceringen ligger dels i uppströmsarbete, för att undvika att läkemedelsrester och mikroplaster når vattentäkterna, men också om processer för i vattenverken för att kunna hantera dessa ämnen.

Fordonstvätt

Information till allmänheten om att det är olämpligt, eller i vissa fall otillåtet, att tvätta bilar och andra fordon så att tvättvattnet rinner ut i mark och vatten är en viktig åtgärd för att minska påverkan på vattentäkterna från fordonstvätt.

Olyckor

En viktig åtgärd för att minska konsekvensen av en oönskad händelse eller nödsituation är att ha en fungerande beredskap att agera för att olyckan inte ska störa, eller i värsta fall omöjliggöra, vattenverkens produktion av ett hälsosamt dricksvatten. Hur omfattande beredskap som behövs och vilka fysiska åtgärder som krävs beror på vilken verksamhet som bedrivs och var den oönskade händelsen eller nödsituationen kan uppkomma.

Vid en akut föroreningssituation involverar beredskapen ofta flera parter, främst verksamhetsutövaren, vattentäkternas huvudmän och Räddningstjänsten. Samverkan mellan berörda aktörer är därför en viktig del i det förberedande arbetet, för att uppnå en väl fungerande beredskap, och därmed ett ökat vattenskydd.

Alla som genom sin verksamhet utgör en risk för att Vänersborgsviken och Göta älv Vänersborgsviken och Göta älv förorenas behöver ha fungerande rutiner för att förhindra förorening av omgivningen och vattentäkten om olyckan är framme. För de riskkällor där verksamheten riskerar att orsaka en akut påverkan som är svår att hantera genom till exempel sanering är beredskap extra angeläget.