Frågorna och svaren är indelade i tre kategorier. Allmänt, Privatpersoner och företagare. En del svar överlappar flera kategorier så det kan vara bra att titta i fler kategorier när man fått svaren på sina första frågor. (Senast uppdaterad 22-09-05)

 

Allmänt:

 

Från och med när gäller beslutet?

Länsstyreslen i Västra Götaland tog beslutet den 16 maj 2022 och beslutet gäller från och med den 1 juli 2022. Beslutet gäller även om det överklagas.

Vad betyder vattenskyddsföreskrifterna?

För de flesta kommer vattenskyddsföreskrifterna inte att betyda någon stor förändring. Men alla måste värna om vattentäkten och se till att den egna verksamheten inte förorenar vattnet eller marken i vattenskyddsområdet. Vissa aktiviteter är förbjudna. Andra aktiviteter behöver få ett tillstånd från kommunens miljönämnd innan de får påbörjas.

Vad är det som kan hota vattentäkterna Vänersborgsviken och Göta älv?

I arbetet med vattenskyddsområdet har vi framförallt fokuserat på verksamheter som på kort tid och oförutsett kan förorena vattentäkten. Det kan till exempel vara farliga kemikalier som läcker ut om en behållare går sönder eller  om olja spills vid påfyllning av en oljecistern.

Det finns också verksamheter eller förhållanden som, även när de fungerar som de ska, kan förorena vattentäkten. Det kan till exempel vara avloppsanläggningar där det renade vattnet innehåller bakterier och parasiter som kan orsaka sjukdom om de finns kvar i dricksvattnet när det lämnar vattenverket.

Ett annat exempel är skred, när stora markmassor glider iväg. Skred bedöms som ett av de allra största hoten mot Göta älv som vattentäkt. Det går såklart inte att reglera skred i vattenskyddsföreskrifterna men det går att reglera sådant som kan öka risken för att sked ska inträffa.

Varför ser vattenskyddsområdet ut som det gör?

Det regn och den snö som faller inom vattenskyddsområdet för Vänersborgsviken och Göta älv når förr eller senare vattentäkterna. Vattnet för med sig både naturliga ämnen och föroreningar som sprids eller läckt ut i naturen. Ju kortare tid det tar för vattnet att nå ett vattenintag till något av våra vattenverk desto svårare är det att både upptäcka och åtgärda en förorening. Det finns två skyddszoner i vattenskyddsområde. De har olika syften.

Vattnet rinner snabbt i bäckar och diken, särskilt när det regnat mycket eller snön smälter undan fort. I den inre skyddszonen (det röda området på kartan) kan vatten och föroreningar som förs med vattnet på mindre än 12 timmar nå ett vattenintag. Här är det viktigt att minska risken för att vattentäkterna snabbt och oförutsett förorenas av ett ämne som kan hota kvaliteten på det dricksvatten som görs i vattenverken.

I den yttre skyddszonen (avgränsas av en blå linje i kartan) tar det längre tid för vatten och eventuella föroreningar att nå vattentäkten, men vattnet når förr eller senare fram till Vänersborgsviken eller Göta älv. När samhället utvecklas och markanvändningen förändras kan risken för vattentäkten öka. Det gäller också i den del av vattenskyddsområde som är yttre skyddszon. Det är därför viktigt att alla som bor och verkar någonstans inom vattenskyddsområdet gör vad som krävs för att n inte förorena vattentäkten.

Vad är meningen med vattenskyddsföreskrifterna?

Vattenskyddsföreskrifterna har sin grund i Miljöbalken som är en lag som gäller i hela Sverige, såväl inom som utanför vattenskyddsområden. Alla som bor och bedriver verksamhet inom vattenskyddsområdet behöver ha kontroll över sin verksamhet och göra vad som krävs för att verksamheten inte ska förorena vattentäkten. Detta oavsett var i vattenskyddsområdet du bor eller verkar, och oavsett vad som står i vattenskyddsföreskrifterna.

I den inre skyddszonen gäller vattenskyddsföreskrifter som ska minska risken för att vattentäkterna snabbt och oförutsett förorenas av ett ämne som kan hota kvaliteten på det dricksvatten som görs i vattenverken.

Den yttre skyddszonen tillkommer inga ytterligare vattenskyddsföreskrifter. Men det finns lagstiftning som per automatik gäller i alla vattenskyddsområden i hela Sverige. Det gäller bland annat vid lagring av brandfarliga vätskor.

Vem ser till att vattenskyddsföreskrifterna följs?

När länsstyrelsen fattar beslut om ett vattenskyddsområde är det också länsstyrelsen som får ansvaret för den tillsyn som ska se till att vattenskyddsföreskrifterna följs. Länsstyrelsen kan överlåta ansvaret för tillsyn till den kommunala nämnden för miljöfrågor om kommunen begär det. Alla kommuner som ingår i samarbetet kommer ta över tillsynen inom vattenskyddsområdet.

Var kan jag läsa mer om bakgrunden och motiven till vattenskyddområdet?

Det finns ett omfattande utredningsmaterial med bakgrund och motiv till utformningen av vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter. Det har varit beslutsunderlaget för länsstyrelsens beslut, som nu är det som gäller. Tänk på att en del uppgifter har omarbetats utmed resans gång. Vi har ändå valt att behålla materialet på den här sidan för att kunna visa processen fram till beslut i sin helhet.

Vilka samarbetar kring vattenskyddsområdet för Vänersborgsviken och Göta älv?

Arbetet har gjorts gemensamt av de sex berörda kommunerna – Vänersborg, Trollhättan, Lilla Edet, Ale Kungälv och Göteborg. Samordningen av arbetet görs av GR, Göteborgsregionens kommunalförbund.

 

Privatpersoner:

 

Hur påverkas jag som villaägare inom området?

Om du har kommunalt avlopp, egentligen inte så mycket. Men man bör vara extra försiktig när man gör nåt som kan påverka ytvattnet. Exempelvis tvätt av bilen. Krav på särskilda försiktighetsåtgärder kan komma att ställas i samband med ansökan av tex bergvärme eller bygglov.

Vad gäller för mig med enskilt avlopp?

Alla enskilda avlopp inom inre skyddszon ska ha tillstånd från kommunens miljönämnd eller motsvarande. Om ditt enskilda avlopp har tillstånd enligt miljöbalken idag behöver du inte göra något.
Befintliga anläggningar som inte har tillstånd enligt miljöbalken ska söka detta före den 30 juni 2024. Alltså inom två år efter att föreskrifterna trädde i kraft den 1 juli 2022. Kommunen kan då ställa vissa krav eller vilkor. Om den befintliga anläggningen inte bedöms leva upp till dagens krav på rening, kan du istället behöva söka tillstånd för att anlägga en ny avloppsanläggning. Varje fastighet är unik och prövas för sig.

Kan jag använda bekämpningsmedel i min rosenrabatt?

Ja, men enligt Sveriges miljömål ska vi sträva efter en giftfri miljö. Undersök därför först om det finns andra lösningar än kemiska bekämpningsmedel, tex biologisk bekämpning.

 

Vad gäller för tvätt av bilen och fasadtvätt?

Vattenskyddsföreskrifterna reglerar inte tvätt av fordon, fasader och liknande. Men generellt sett ska man vara försiktig med alla utsläpp. Biltvättar har reningsanläggningar som tar hand om smutsvattnet. Det finns till och med de anläggningar som renar och återanvänder vattnet i processen. Om du ändå tänker tvätta hemma, använd miljöanpassade produkter och på en plats där vattnet kan sippra ner i marken. Inte ut i diken och brunnar för regnvatten eller dräneringar.

Tänk likadant när du tvättar fasaden. Använd miljöanpassade produkter och inte mer än vad som behövs enligt bruksanvisningen. Om det går, led bort tvättvattnet från fasaden så det inte hamnar i dräneringen.

 

Företagare:

 

Hur påverkas jag som exempelvis har jord- och skogsbruk i området?

Följande kräver tillstånd

  • Lagring i behållare och cisterner, av sammanlagt mer än 250 liter petroleumprodukter och andra hälso- eller miljöfarliga produkter.
  • Lagring av farligt avfall.
  • Yrkesmässig spridning av avloppsslam eller humanurin.
  • Inrättande eller utbyggnation av anläggning för avledning av dagvatten
  • Markarbeten omfattande en total jord-/bergvolym på mer än 400 m3
  • Användning av avfall, förorenade massor eller massor med okänt föroreningsinnehåll för återfyllnad, utfyllnad eller andra anläggningsarbeten.
  • Uppläggning av asfalt och oljegrus

Detta gäller även:

  • När det gäller brandfarliga vätskor och spillolja ställs även särskilda krav i ett vattenskyddsområde enligt NFS 2021:20.

Läs mer om vilka verksamheter som påverkas av vattenskyddsområdet här.

Hur lång tid har jag på mig att få klart tillstånd för min verksamhet?

Du har två år på dig från och med att föreskrifterna börjar gälla den 1 juli 2022. Om du har tillståndspliktig verksamhet som påbörjats före den 1 juli 2022 så har du alltså fram till den 1 juli 2024 på dig att skicka in din ansökan om att få fortsätta med verksamheten.

Kan jag fortsätta använda betesmarkerna vid vattnet?

Ja

I föreskrifterna står det om skyltning vid exempelvis cisterner. Vart vänder jag mig för att få skyltar?

Skyltarna tillhandahålls av respektive kommuns VA-man (VA-enhet). För att få skyltar kontaktar verksamhetsutövaren sin kommun.

Vad betyder det att aktiviteter blir tillståndspliktiga?

Det innebär att fastighetsägaren, eller den som vill bedriva dessa aktiviteter, måste söka tillstånd hos den egna kommunens miljönämnd (eller motsvarande) innan aktiviteten påbörjas. Kommunen kan då ställa vissa krav eller villkor för att verksamheten skall få bedrivas. Varje fastighet med sin verksamhet är unik och prövas för sig. En gemensam verksamhetsrutin i de berörda kommunerna ska se till att prövningen görs på likartat sätt i alla kommuner.

Vad betyder det att aktiviteter blir förbjudna?

Aktiviteter som blir förbjudna får inte längre fortsätta eller påbörjas. Länsstyrelsen prövar om dispens, i undantagsfall, kan ges om förutsättningarna på platsen och i verksamheten är sådana att det inte finns risk för förorening av vattentäkten.

Jag tror mig ha verksamhet som kräver tillstånd, vad ska jag göra nu?

Du ska vända dig till din hemkommun. Kontaktuppgifter finns här. 

Kostar det pengar att ansöka om tillstånd?

Ja. Kostnaden för detta tas ut av respektive kommun som skall pröva tillstånd. Kommunen bestämmer hur hög avgiften ska vara för att täcka kostnaden för kommunens handläggning.

Hur ska jag veta vad som gäller för min verksamhet eller där jag bor?

Kartan som du hittar här hjälper dig att se vilken av vattenskyddsområdets två skyddszoner (inre och yttre) som gäller på din fastighet. I vattenskyddsföreskrifterna kan du se vilka verksamheter som påverkas i vattenskyddsområdets inre skyddszon. Hur just din verksamhet blir bedömd av kommunen vid en ansökan om tillstånd beror helt och hållet på hur stor risken är att det du gör kan förorena vattentäkten. Risken beror både på hur nära vattnet verksamheten är, vad du gör i din verksamhet och vad du själv har ordnat för att minska risken att vattentäkten förorenas. Till exempel om du kan stoppa en förorening som läcker ut.

Kan jag få ersättning om vattenskyddsföreskrifterna påverkar mig där jag bor eller min verksamhet?

Ja, under förutsättning att den pågående markanvändningen avsevärt försvåras. Allmän aktsamhet och hänsyn som ändå måste uppfyllas ger inte rätt till någon ersättning. Det är mark- och miljödomstolen som prövar ersättningsärenden och beslutar om ersättning ska betalas ut.


För ytterligare information

Hittar du inte svar på din fråga? Välkommen att kontakta din kommun. Om fler ställer samma fråga så lägger vi till svaret här allteftersom.

Kontakt arrow-right