Vanliga frågor om vattenskyddsområdet och skyddsföreskrifterna

Varför ska vi ha ett vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter när det går att göra dricksvatten av vattnet idag?

Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Fler än 700 000 människor är beroende av Vänersborgsviken och Göta älv för att få dricksvatten. Vattenskyddsområdet och bestämmelserna, kallade vattenskyddsföreskrifter, inrättas som en av flera delar i kommunernas arbete att trygga möjligheten att varje dag kunna göra dricksvatten från Vänersborgsvikens och Göta älvs vatten – nu och i framtiden. Vattenverken kan rena mycket men inte allt. Vattenskyddsföreskrifterna styr därför användningen av sådana verksamheter som snabbt och oförutsett kan förorena vattentäkten.

Vad är det som kan hota vattentäkterna Vänersborgsviken och Göta älv?

Det finns många olika slags föroreningar eller händelser som kan hota möjligheten att använda Vänersborgsviken och Göta älv för att göra dricksvatten. I arbetet med vattenskyddsområdet är det framför allt sådant som på kort tid och oförutsett kan förorena vattentäkten som har diskuterats.

Vissa verksamheter och händelser kan utgöra allvarliga hot först om olyckan är framme eller om det slarvas i hanteringen. Det kan till exempel vara farliga kemikalier som läcker ut om en behållare går sönder eller man slarvar och spiller olja vid påfyllning av en oljecistern.

Det finns också verksamheter eller förhållanden som, även när de fungerar som de ska, kan förorena vattentäkten. Det kan till exempel vara avloppsanläggningar där det renade vattnet innehåller bakterier och parasiter som kan orsaka sjukdom om de finns kvar i dricksvattnet när det lämnar vattenverket.

Det finns mycket som kan hota möjligheten att använda Vänersborgsviken och Göta älv för att göra dricksvatten och som behöver hanteras på andra sätt än med vattenskyddsföreskrifter. Ett sådant exempel är skred, när stora markmassor glider iväg. Skred bedöms som en av de allra största hoten mot Göta älv som vattentäkt. Det går såklart inte att reglera skred i vattenskyddsföreskrifterna, men det går att reglera sådant som kan öka risken för att sked ska inträffa.

Varför ser vattenskyddsområdet ut som det gör?

Det regn och den snö som faller inom vattenskyddsområdet för Vänersborgsviken och Göta älv når förr eller senare vattentäkterna. Vattnet för med sig både naturliga ämnen och föroreningar som sprids eller läckt ut i naturen. Ju kortare tid det tar för vattnet att nå ett vattenintag, där det vatten som ska bli dricksvatten tas in till ett vattenverk, desto svårare är det att både upptäcka och åtgärda en förorening. Det finns två skyddszoner i förslaget till vattenskyddsområde. De har olika syften.

Vattnet rinner snabbt i bäckar och diken, särskilt när det regnat mycket eller snön smälter undan fort. I den inre skyddszonen kan vatten och föroreningar som förs med vattnet på mindre än 12 timmar nå ett vattenintag. Här är det viktigt att minska risken för att vattentäkterna snabbt och oförutsett förorenas av ett ämne som kan hota kvaliteten på det dricksvatten som görs i vattenverken.

I den yttre skyddszonen tar det längre tid för vatten och eventuella föroreningar att nå vattentäkten, men vattnet når förr eller senare fram till Vänersborgsviken eller Göta älv. När samhället utvecklas och markanvändningen förändras kan risken för vattentäkten öka. Det gäller också i den del av vattenskyddsområde som är yttre skyddszon. Det är därför viktigt att alla som bor och verkar någonstans inom vattenskyddsområdet gör vad som krävs för att n inte förorena vattentäkten.

Vad är meningen med vattenskyddsföreskrifterna?

Vattenskyddsföreskrifterna har sin grund i Miljöbalken som är en lag som gäller i hela Sverige, såväl inom som utanför vattenskyddsområden. Alla som bor och bedriver verksamhet inom vattenskyddsområdet behöver ha kontroll över sin verksamhet och göra vad som krävs för att verksamheten inte ska förorena vattentäkten. Detta oavsett var i vattenskyddsområdet du bor eller verkar, och oavsett vad som står i vattenskyddsföreskrifterna.

I den inre skyddszonen föreslås vattenskyddsföreskrifter som ska minska risken för att vattentäkterna snabbt och oförutsett förorenas av ett ämne som kan hota kvaliteten på det dricksvatten som görs i vattenverken.

Den yttre skyddszonen föreslås inga vattenskyddsföreskrifter. Det finns lagstiftning som per automatik gäller i alla vattenskyddsområden i hela Sverige och även i den yttre skyddszonen för Vänersborgsviken och Göta älv. Det gäller bland annat vid lagring av brandfarliga vätskor. Om du vill se vad som omfattas kan du läsa om dem här.

I hela vattenskyddsområdet för Vänersborgsviken och Göta älv kommer, per automatik, följande regelverk att bli gällande.
https://www.naturvardsverket.se/Documents/foreskrifter/nfs2003/nfs2003_24k.pdf

Gäller ej vattenskyddsområden som inrättas efter 1 januari 2018. Därmed kommer den inte vara aktuell inom vattenskyddsområdet för Vänersborgsviken och Göta älv.

https://www.naturvardsverket.se/Documents/foreskrifter/nfs2015/nfs-2015-02.pdf

Vad innebär vattenskyddsföreskrifterna?

För de flesta kommer vattenskyddsföreskrifterna inte att innebära någon stor förändring men alla måste värna om vattentäkten och se till att den egna verksamheten inte förorenar vattnet eller marken i vattenskyddsområdet. Vissa aktiviteter kommer dock att vara förbjudna. Andra aktiviteter kommer att behöva anmälas eller få ett tillstånd från kommunens miljönämnd innan den får påbörjas.

Vad innebär det att aktiviteter blir tillstånds- eller anmälningspliktiga?

Det innebär att fastighetsägaren, eller annan som vill bedriva dessa aktiviteter, antingen måste söka tillstånd hos eller anmäla detta till den egna kommunens miljönämnd (eller motsvarande) innan aktiviteten påbörjas. Kommunen kan då ställa vissa krav eller villkor för att verksamheten skall få bedrivas. Varje fastighet med sin verksamhet är unik och prövas för sig. En gemensam verksamhetsrutin i de berörda kommunerna ska se till att prövningen görs på likartat sätt oavsett i vilken kommun du bor eller verkar.

Vad innebär det att aktiviteter blir förbjudna?

Aktiviteter som blir förbjudna får inte längre fortgå eller påbörjas. Länsstyrelsen prövar om dispens, i undantagsfall, kan ges om förutsättningarna på platsen och i verksamheten är sådana att det inte finns risk för förorening av vattentäkten.

Kostar det pengar att anmäla och ansöka om tillstånd?

Ja. Kostnaden för detta tas ut av respektive kommun som skall pröva anmälan eller tillstånd. Kommunen bestämmer hur hög avgiften ska vara för att täcka kostnaden för kommunens handläggning.

Hur ska jag veta vad som gäller för min verksamhet eller där jag bor?

Än så länge är både vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifterna förslag. Det är inte förrän länsstyrelsen har fattat beslut om att fastställa förslaget som det börjar gälla.
Kartan som finns på den här hemsidan hjälper dig att se vilken av vattenskyddsområdets två skyddszoner (inre och yttre) som föreslås på din fastighet. I vattenskyddsföreskrifterna kan du se vilka verksamheter som påverkas i vattenskyddsområdets inre skyddszon. Hur just din verksamhet blir bedömd av kommunen vid en anmälan eller ansökan om tillstånd beror helt och hållet på hur stor risken är att det du gör kan förorena vattentäkten. Risken beror både på hur nära vattnet verksamheten är, vad du gör i din verksamhet och vad du själv har ordnat för att minska risken att vattentäkten förorenas, till exempel om du kan stoppa en förorening som läcker ut.

Kan jag få ersättning om vattenskyddsföreskrifterna påverkar mig där jag bor eller min verksamhet?

Ja, under förutsättning att den pågående markanvändningen avsevärt försvåras. Allmän aktsamhet och hänsyn som ändå måste uppfyllas ger dock inte rätt till någon ersättning. Det är mark- och miljödomstolen som prövar ersättningsärenden och beslutar om ersättning ska utbetalas.

Vem ser till att vattenskyddsföreskrifterna följs?

När länsstyrelsen fattar beslut om ett vattenskyddsområde är det också länsstyrelsen som får ansvaret för den tillsyn som ska se till att vattenskyddsföreskrifterna följs. Länsstyrelsen kan överlåta ansvaret för tillsyn till den kommunala nämnden för miljöfrågor om kommunen begär det. Alla kommuner som ingår i samarbetet kommer förmodligen att ta över tillsynen inom området när det väl fastställs.

Kan jag få hjälp att sprida information om förslaget i min organisation?

Ja, i projektet har kommunerna tagit fram ett brev som du, om du vill kan använda för att sprida information i din organisation eller i ditt nätverk om förslaget och möjligheten som nu finns att lämna synpunkter. Brevet finns här.

Var kan jag läsa mer om bakgrunden och motiven till förslaget?

Det finns ett omfattande material med bakgrund och motiv till utformningen av förslaget till vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter. Detta material är framtaget för att senare i arbetet vara beslutsunderlag för länsstyrelsen då de prövar kommunernas ansökan om att fastställa vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter. Allt material finns att tillgå här för dig som vill fördjupa dig mer än hemsidans innehåll.

Vilka samarbetar kring vattenskyddsområdet för Vänersborgsviken och Göta älv?

Arbetet med att ta fram vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter för Vänersborgsviken och Göta älv. drivs gemensamt av de sex berörda kommunerna – Vänersborg, Trollhättan, Lilla Edet, Ale Kungälv och Göteborg. Samordningen av arbetet görs av GR, Göteborgsregionens kommunalförbund. Som stöd i arbetet finns konsultfirman Sweco. Arbetet med att ta fram förslaget som nu informeras till berörda, och där möjligheter finns att lämna synpunkter, har pågått sedan sommaren 2011.


För ytterligare information

Hittar du inte svar på din fråga? Välkommen att kontakta din kommun.

Kontakt arrow-right